Copperstone Resources
Kopparberg Mineral har tillkännagivit en företrädesemission för att finansiera vidare utveckling av den helägda kopparfyndigheten i Håkansboda och även aktivt utveckla intressebolagen Norrliden Mining och Nordic Iron Ore. Nordic Iron Ore inledde alldeles nyligen också kärnborrningar av den högintressanta Väsmanfyndigheten. Hösten ser ut att kunna bli spännande för sfären och vi fick en pratstund med Per Storm, VD för Kopparberg Mineral.
Du har snart varit ett år på posten som VD för Kopparberg Mineral efter att tidigare haft samma position på analysföretaget Raw Materials Group. Har det varit som du förväntade dig eller är det något som överraskat dig särskilt vad gäller arbetet i ett gruvutvecklingsföretag generellt och Kopparberg Mineral specifikt?
Det är spännande att få möjligheten att omsätta ”teori i praktik”. Vad gäller Kopparberg Mineral är jag imponerad av den höga kompetensen hos styrelse och anställda och positivt överraskad av kvaliteten i projektportföljen där det finns en fantastisk potential. Organisationen är tajt med ett stort lokalt engagemang – vilket krävs i utvecklingsbolag. I RMG arbetade jag med ett ganska brett internationellt perspektiv, men Kopparberg Mineral är ju väldigt ”svenska” vilket faktiskt är bra ur många synvinklar.
Det har nyligen lagts ett bud på järnmalmsbolaget Northern Iron med verksamhet i norra Norge och utländska intressen har kommit in i t ex Nordic Mines. Hur ser du på denna utveckling, är det tecken på ett ökat intresse för nordiska mineraltillgångar från andra delar av världen?
Ja det finns flera exempel. Generellt sett är vi i Sverige dock för dåliga på att marknadsföra våra fördelar [ur ett gruvnäringsperspektiv], som politisk stabilitet och god infrastruktur på plats vilket gör att även mindre projekt än internationellt kan vara intressanta, Lovisagruvan är ett bra exempel. Kineserna har slängt blickar på regionen en längre tid nu och snart är det dags för beslut och det skulle inte förvåna mig om de blev mer aktiva.
Håkansboda är ett av era mest prioriterade projekt. I våras presenterade ni en resursberäkning och såg samtidigt goda möjligheter till att hitta ytterligare betydande kopparmineraliseringar. Historiskt har det borrats ca 15 000 m där, inklusive borrningar av tidigare operatörer. Hur mycket mer tror ni att ni behöver ni borra där?
Just nu har vi planerat för ett större borrprogram, framförallt ytnära, men det behövs troligen ett lika stort program till för att definiera reserver. Tidigare borrningar av de gamla operatörerna är svåra att använda och en hel del av deras undersökningar och analyser behöver därför dubbleras.
Går det att precisera mer vad som menas med ytterligare betydande kopparmineraliseringar, handlar det t ex om i samma härad som den potential som Gränges uppskattade i området, uppåt 3,5 miljoner ton?
Vi hyser inga tvivel om att det är ett mineralrikt område. Vi tror att vi ledigt kan komma upp i samma härad som tidigare uppskattningar, vi har exempelvis träffar som ligger betydligt djupare än vad vår resursberäkning från i våras baserades på. Totalt i området kring Håkansboda så är målsättningen att komma upp i 5 miljoner ton på lite sikt och det dubbla i Bergslagen i sin helhet.
Ni har nyligen annonserat en företrädesemission. Denna omfattar i ett första skede 13,5 MSEK. Om även det senare blir full teckning via köpoptionerna KO1 i NIO våren 2013, samt även teckningsoptionerna TO3B nästa höst kan ni potentiellt få in ytterligare drygt 16+17 MSEK, dvs. totalt drygt 46,5 MSEK före emissionskostnader. Kan ni säga lite mer om hur dessa pengar ska användas och ungefärlig fördelning per projekt?
Det ska förtydligas att det även finns en övertilldelningsmöjlighet i pågående emission om upp till 5 MSEK. Initialt ska pengarna i första hand användas till att söka bearbetningskoncession för Håkansboda och att genomföra det borrprogram vi talade om. Vi ska också fortsatt vara aktiva ägare i Nordic Iron Ore och Norrliden Mining. På något års sikt planerar vi även att borra upp Tvistbofyndigheten och de övriga mineraliseringar vi kartlagt och känner till i Håkansbodaområdet.
Har ni någon kommentar till de relativt höga omkostnaderna för emissionen?
Det är en svår marknad för kapitalanskaffningar i synnerhet för småbolag vilket påverkar. Men utslaget på hela den potentiella emissionsvolymen inklusive teckningsoptioner och köpoptioner så blir det inte så farligt tycker jag.
Kan ni uppdatera oss om planerna för Norrliden Mining, ni har tidigare t ex sagt att det skulle ske en extern finansiering under året?
Vi har under året framförallt jobbat med att skapa en geologisk modell för Norra Norrliden och det har gett oss goda kunskaper. Där har vi också ett provbrytningstillstånd. Vi bör här kunna komma med en ny resursuppskattning i närtid. I norra delarna, dvs. EVA och Svartliden har vi påbörjat en samma typ av geologisk modellering och ser att det bör finnas mer att hitta runt EVA. Förutom modelleringar har det handlat om arbete med strukturering av kommande finansiering.
Er samarbetspartner i Norrliden Mining, Gold Ore har gått samman med Elgin Mining. Påverkar detta arbetet med att utveckla Norrliden Mining i någon riktning?
Nej inte alls egentligen. Kopparberg Mineral har som tidigare rollen som operatör. Elgin är visserligen främst fokuserade på guldprospektering och har haft en passiv roll, men vi tror att de kommer att bli mer aktiva i takt med att fyndigheterna utökas.
Ni har ytterligare en närliggande fyndighet i form av Svartliden. Finns den med i planerna som ett tänkbart ben i Norrliden Mining?
Svartliden ingår ju redan i Norrliden Mining som ett ben. Inom ramen för bearbetningskoncessionen finns en historisk uppskattning om 65 000 ton kopparmalm men med andra mineraliseringar i våra undersökningstillstånd i projektområdet finns historiska uppskattningar på runt 400 000 ton kopparmalm. Dessa är dock gjorda under en period med låga metallpriser och svag framtidstro, och inte fullt jämförbara med dagens tillgångsbedömningar. Helt klart är dock att detta är ett mycket intressant område med stor potential.
Vad är status vad gäller diskussioner med berörd sameby och länsstyrelsen rörande ansökan om bearbetningskoncession för EVA?
Vi ser att det rör sig framåt, även om det fram tills nu inte gått i den takt vi tidigare hoppats på. Men nu har vi i princip kommit fram till ett samarbetsavtal med den berörda samebyn och när detta är på plats ska vi skicka in en gemensam skrivelse till Bergsstaten. Bergsstaten ska då bedöma om Länsstyrelsens invändningar fortfarande är relevanta och om inte, vilket vi tror och hoppas på, så meddelar de bearbetningskoncession.
Vid senaste stämman klev du in i styrelsen, tillsammans med Chris Carlon. Kan du berätta lite om hans bakgrund och den kompetens han tillför?
Chris Carlon är en förstärkning till styrelsen och en internationellt erkänd kvalificerad geolog. Fram till sin pensionering nyligen satt han i koncernledningen för Anglo American. Han var med och hittade Lovisagruvan på 1980-talet och har ett starkt engagemang för Bergslagen som han anser vara en underprospekterad region. Vid sidan av vår egen personal är förmodligen en av de personer som kan området bäst i världen. Han är definitivt ett välkommet tillskott i styrelsen!
Under sommaren har Nordic Iron Ore genomfört en finansiering där Kopparberg Mineral har deltagit med 4 MSEK av totalt 60 MSEK. Trots den avbrutna noteringen i vintras har Nordic Iron Ore alltså lyckats genomföra en större delfinansiering vilket måste vara glädjande. Kan du berätta mer vad dessa pengar ska användas till och vad man prioriterar i Nordic Iron Ore just nu?
Man jobbar med att parallellt vidare undersöka Blötberget och Väsman. Vad gäller Blötberget är man snart klara med att samla material till tester och undersökningar. Vad gäller Väsman startar borrprogrammet nu och ska genomföras under återstoden av 2012 för att ge underlag till en resursbedömning. Ambitionen är att kunna redovisa resultat från Väsman i år men det är inget jag vågar utlova ännu.
Generellt vad gäller NIO och Ludvika Gruvor finns det stor kunskap om projektet, inte minst från tidigare gruvdrift och det skulle därför förvåna om det inte blir som förväntat. Den enda egentliga stora risken är den finansiella biten och tillgången på kapital, vilket inbegriper den prognosticerade utvecklingen av råvarupriser. Långsiktigt är det dock tillväxtmarknadernas råvarubehov som styr.
Kan ni berätta något om vilka nya investerare som deltagit i NIOs konvertibelemission?
Det där är NIO:s uppgift att kommentera. Men det handlar om kunniga investerare i branschen, kända näringslivsprofiler och en hel del personer med lokal förankring vilket varit viktigt i detta skede.
Efter en någorlunda stark inledning på året har järnmalmspriset, sett till kinesiska spotpriser, under sommaren åter fallit tillbaka till förra höstens nivåer. Hur ser du på prisutvecklingen för järnmalm framgent?
Efterfrågan på järnmalm kommer att öka kraftigt även om Kina bara växer med några procent, eftersom man nu är en sådan stor konsument, och detta har en tendens att glömmas bort. Satsningar på infrastrukturprojekt i landet fortsätter att växa. Gruvbolagens kostnader har skenat de senaste åren under boomen och jag tror att ett ökat kostnadsfokus kommer att leda till återhållsamhet vad gäller start av nya projekt. Priserna har fallit mer än jag trodde men jag är övertygad om att de kommer att återhämta sig. Det är samma resonemang som förekom i nedgången 2008-09 som cirkulerar igen och olycksprofeterna kommer nog inte att får rätt nu heller. En stor del av järnmalsgruvorna i Kina är swing producers i sammanhanget. Kina har mer än 5000 järnmalmsgruvor och endast en bråkdel har konkurrenskraftiga kostnader. Då [2008-9] försvann som exempel 300 miljoner ton i kinesisk kapacitet relativt snabbt och marknaden återhämtade sig. Jag tror att även denna nedgång är konjunkturell och inte strukturell, Kina kommer att behöva mycket mer stål, koppar och zink.
Avslutningsvis, hur ser era prioriteringar ut för resten av året?
Som jag redan berört handlar om det i Håkansbodas fall om arbete med bearbetningskoncession och om kärnborrningar. Vi kommer också att ta fram en miljöstudie, det är viktigt att tidigt komma igång med denna typ av studier eftersom processen från studie till ett eventuellt miljötillstånd kan ta mer än 2,5 år. Aktivt ägarskap i NIO och Norrliden prioriteras som sagt också.