En stor del av den psykologiska litteraturen visar att den psykologi som vi just nu besitter 1) inverkar på vår tro och våra bedömningar om framtiden och 2) påverkar vårt beteende och beslut vi tar just nu. Alltså, är vi optimistiska kommer detta att inverka på våra prognoser om framtiden och omvänt när vi är negativa. Detta gäller analytiker, VD:ar och placerare i stort som alla har en tendens att bli för optimistiska efter starka börsuppgångar och för pessimistiska efter nedgångar. I en studie (Johnson and Tversky, 1983) visade författarna att människor som läser t ex negativa (eller sorgliga) nyheter i tidningen tror att risken är högre för att drabbas av sjukdomar och olyckliga dödsfall jämfört med de som läser positiva och optimistiska artiklar. Överlag visar psykologiska studier att människor med en positiv psykologi tar positiva beslut medan människor med en negativ psykologi tenderar att ta negativa beslut (bl a Bower 1981 och 1991; Arkes, Herren and Isen 1988; Wright and Bower 1992). 

I en intressant studie (Investment sentiment and Price Momentum) som presenterades den 10 januari i år menade författarna att sentimentet är den viktigaste förklaringen till att Relative Strenght-strategier fungerar. Relative strength-aktier syftar på aktier som uppvisat styrka relativt övriga aktier, sektorn eller marknaden som helhet. I en studie från 1993 visar Jegadeesh och Titman att aktier som uppvisar relativ styrka i perspektivet 3-12 månader har en tendens att fortsätta uppvisa styrka de kommande 3-12 månaderna. Att den strategin fungerar, menar författarna, har att göra med hur optimistiska eller pessimistiska vi är. Vad man gjorde var att jämföra utvecklingen i Consumer Confidence Index (CCI), som presenteras av Conference Board, med avkastningen i dessa momentumaktier. Slutsatsen i studien visade att när sentimentet är positivt enligt CCI avkastade momentumaktierna klart starkare än börsen som helhet. När sentimentet däremot är negativt är avkastningen klart sämre än börsen som helhet. Konklusionen är alltså att strategin bara är intressant när placerarna är optimistiska eller som författarna själv uttrycker det: ”Our results indicate that price momentum is significant only when investors are optimistic”.

 

Jag tror att börsen är barometer (ett mätinstrument) för den psykologi och framtidstro som råder i samhället, dvs börsen är en sentimentsindikator i sig, dvs ungefär som CCI.  Människor som är optimistiska till framtiden beter sig alltså på ett positivt sätt – man köper aktier, tar lån, konsumerar, är mer generösa, mer tålmodiga och förstående, investerar och anställer mer. Konsekvensen av denna optimism kommer att reflekteras inte bara på börsen utan också senare i ekonomin, i politiken, i kultur, i idrott samt relationer både på nationell och internationell nivå dvs på många olika plan i samhället. Är den aggregerade marknaden positiv till framtiden kommer det att ge ett helt annat resultat än om vi är negativa till framtiden. Ekonomiska nyheter skapar inga trender på börsen – det är trender på börsen som skapar nyheter, dvs ekonomin följer börsen och inte tvärt om.

 

Detta är naturligtvis ett annorlunda sätt att tänka och går stick i stäv med den traditionella tolkningen av hur börsen fungerar, där man menar att det är ekonomin som leder börsen. Att tänka i termer av ett omvänt orsakssammanhang kommer att leda till aha-upplevelser, t ex ger det en förklaring till varför ekonomin alltid går ned efter det att börsen går ned. Under de senaste dryga 100 åren har t ex S&P 500 noterat hela 10 nedgångsfaser som är större än 40 procent och 18 nedgångar större än 25 procent. Men den gemensamma nämnaren är att börsen i genomsnitt vänder ned 10 månader före ekonomin och det är ju därför makroekonomiska data nästan alltid ser som bäst ut när börsen vänder ned. Och med en tro, som jag har, att det är den aggregerade psykologin som leder börsen som i sin tur leder ekonomin, och inte tvärt om, är detta ett måhända ett bevis för den omvända kausalitetsteorin. Låt mig få avsluta denna lilla exposé i börsanalytiska utsvävningar med ett citat från en ekonom (har tappat bort källan) som beskrev saken så här:

 

”This framework (dvs att tänka med ett omvänt orsakssamband) offers compelling evidence that changes in optimism and pessimism, measured by changes in stock market indices, are independent of changes in economic variables, witch simply follow. By understanding the nature and hierarchy of stock market changes, we economist can improve our predictions for the economy in terms of form, magnitude and timing.”
Denna krönika är ett samarbete med randomwalk.se