Jag har tidigare diskuterat flockbeteende och hur vi människor mår som bäst när vi följer med och tänker som flocken. Och när ”alla” tänker ungefär samma sak är trenden vanligtvis övermogen och vändningen är ofta nära. Just nu har vi ett sådant läge i guld- (och silver)priset. I slutet på förra veckan hade vi hela 90 procent optimister i guldet vilket är den högsta nivån sedan i februari då vi hade 91 procent optimister. Kommer du ihåg hur det såg ut vid de senaste bottnarna? Jo, titta på diagram 5 så ser du att det bara var ca 5 procent optimister vid dessa bottnar.
Den 22 maj i år, d v s vid den senaste viktiga botten, skrev jag i en analys med rubriken ”Guldpriset indikerar botten”:
”…I mitten på förra veckan, när vi hade ett guldpris på ca $1530, hade vi bara 5 procent optimister enligt mätningar från DSI (Daily Sentiment Index). Marknadens aktörer är aggregerat alltid som mest optimistiska när man borde vara som mest försiktiga och som mest försiktiga när man borde vara som mest optimistiska”.
Vidare i samma analys skrev jag i sammanfattningen att ”…så länge förra veckans lägsta förblir obruten navigerar vi efter en uppgång i guldet då 1) sentimentet är för negativt, 2) guldet har bildat en svans för uppgång vid 3) en stödlinje samtidigt som 4) cykelanalysen visar att det är hög tid för en botten”. Den analysen var ju alltså klockren och nu börjar vi närma oss ett motsatt läge.
Så länge människor är involverade i börshandel, eller de finansiella marknaderna, kommer känslor att påverka prissättningen på börsen – ”Trading is the art of capitalizing on mass emotions”. De kanske bästa tradingmöjligheterna uppkommer när placerarna antingen har varit för positiva eller för negativa under en period. Enligt mitt sätt att se saken rör sig de finansiella marknaderna i vågor av optimism och pessimism, vilket guldprisgrafen är ett bra exempel på. Det är alltid lättare att följa med i ett flockbeteende än att gå emot och det gäller i många aspekter av livet t ex moden inom kläder, tatueringar, åsikter, teknik och inte minst i den finansiella världen där vi t ex vet att vi analytiker tenderar att röra oss i flock. Som jag skrev senast i går finns det emellertid en god anledning till att vi människor rör oss i flock. Vi har nämligen genom evolutionen lärt oss att när vi rör oss i riktning med flocken känner vi oss säkra och trygga, det är t ex alltid lättare att ha fel när alla andra har fel. När vi däremot rör oss utanför flocken har vi ofta en känsla av otrygghet och oro inom oss eller som någon uttryckte det – ”The herding impulse is an instrument designed to reduce risk”. Och så är det! För ett par år sedan skrev The Economist om detta ämne under ”The Buttonwood column”. Buttonwood är för övrigt namnet på det träd under vilket 24 börsmäklare signerade det dokumentet som formade New York Stock Exchange. Konklusionen var följande:
”Financial and economic markets operate differently.
- In the financial markets, when prices go up, so does demand. It is the opposite in markets for goods and services: when prices go up, demand goes down. While supply and demand are behind pricing in economic markets, non-rational herding is behind the price moves in the financial markets”.
Börsen och de finansiella marknaderna fungerar alltså mer som Följa-John (eller med ett finare ord ”Herding”), dvs placerarna rör sig i flock, och nu känns det som placerarna är för optimistiska till guldpriset, dvs man har ”sprungit” för mycket åt ett håll.