Du ska veta detta – en viktig aspekt som avser börsens utveckling och media som alla måste känna till.
Vi har i flera artiklar berört orsakssambanden mellan börsutveckling och nyheter. En viktig aspekt som alla måste förstå, som alla nybörjare framför allt måste ta till sig snabbt, som är relaterat till den frågeställningen är den lagg som mediebevakningen av börsen innebär.
När journalister (strateger, analytiker, tyckare, politiker m fl) ska förklara varför börsen stigit eller fallit en dag, letar de igenom den dagens nyheter. Vad var det som hände? Vad var det som fick börsen att t ex falla? Kanske finner de att en storbank sänkt BNP-prognosen och att ofördelaktig amerikansk makrostatistik tillkännagivits. Då är saken biff och rubriken kan lyda:
“Börsen ner kraftigt på usla makrosiffror och sänkt BNP-prognos”
Det finns två betydande problem med detta. Det första handlar om orsak och verkan. Det finns ingenting som säger att dessa två nyheter (BNP-revideringen och makrosiffran) är anledningen att börsen föll. Hur information tolkas beror på det allmänna börssentimentet och vlken information som aktörerna tar fasta på skiljer sig från gång till annan. Detta är ett ämne som vi diskuterat vid flera tillfällen, och kommer att fortsätta skriva om.
Det andra problemet är det jag främst vill belysa med denna artikel. En vanlig nybörjarreaktion på börsfallet och (den påhittade) förklaringen är att det inte ser bra ut för börsen. Nybörjaren blir osäker och väljer därför att agera på informationen, och säljer aktier. “Informationen” är i detta fall två saker, dels att börsen fallit, och dels (den påhittade) förklaringen. Nybörjaren har i och med detta gjort sig skyldig till ett kardinalfel. Detta ska du veta – media (och alla andra förklaringar till börsens utveckling) ligger efter börsen, d v s det är försent att reagera. Börsen har redan reagerat och det finns därför ingen anledning att agera på “nyheten” som media förmedlat. Informationen och tolkningarna som media ger oss laggar börsen och saknar därför prognosvärde. Om något så kan börsutvecklingen användas för att prognostisera hur tidningen dagen efter kommer att se ut. Om börsen stiger tar media fasta på något positivt, vad det än må vara. Om börsen faller, så hittar de en anledning till det, och därmed blir rubrikerna svarta.
Nästa gång du kommer på dig själv med att deppa över en svart tidnings rubrik, så kom ihåg att informationen är suspekt (finns sambandet överhuvudtaget mellan förklaringen och börsrörelsen) och att börsen redan reagerat (varför gråta över spilld mjölk).
En annan intressant aspekt som blir föremål för en kommande artikel är punktskattningsproblematiken som många makrosiffror lider av. Vad menar jag? Ett exempel så är lätt att förstå får förklara. När det genomförs undersökningar avseende t ex väljarsympatier så är det inte ovanligt att media tar fasta på punktskattningar. Det kan t ex heta att socialdemokraterna tappat stort i en väljarundersök och bara har stöd av 30 procent av väljarna. Det leder till stora rubriker och många slutsatser. Vad som i princip alltid glöms bort är att siffran är en skattning där ett par tusen väljare, inte alla miljoner svenskar som går till val, tillfrågats. Den typen av undersökning är alltid behäftad med osäkerhet och en betydande felmarginal. Det mest korrekta hade varit att presentera att socilademokraterna har mellan 22 och 38 procent av väljarstödet, med 95-procentig sannolikhet. Det blir iofs inte en lika rolig nyhet att spendera flera timmar på att analysera. Samma problem, och snarlika, råder avseende makrostatistik. Mer om det en annan gång.