Miljoner av placerare världen över gör ungefär samma sak ungefär samtidigt. Man blir optimistiska samtidigt och pessimistiska ungefär samtidigt. Alla tror att man agerar rationellt och förklarar varje rörelse upp och ned på börsen med ett ekonomisk eller finansiellt argument. Man köper aktier när alla andra köper aktier och man säljer aktier när alla andra säljer aktier - kort sagt vi är flockdjur. Var för är vi flockdjur? Jo, evolutionen har visat att vi har bättre chans för överlevnad när vi rör oss i flock. Vi tittar på den som vi tror vet mer än vi och imiterar agerandet och på de finansiella marknaderna är det inte alltid en vinnande formel. Det är av den anledningen jag analyserar den aggregerade psykologin och inte nyheter eller ekonomisk statistik. Den senare (ekonomin) är ju snarare ett symtom av den förra (flockmentaliteten) och inte orsaken, enligt mitt sätt att se saken. När vi ansluter oss till ett flockbeteende (omedvetet eller medvetet) kommer vi anpassa vår personlighet till flockens personlighet, eller annorlunda uttryckt, vi kommer att anpassa våra argument efter flockens argument. Och detta sker många gånger helt omedvetet. Det är av den anledningen ett lugnt och stabilt bankbiträde, en välartad säljare av kontorsmaterial eller en lugn och stabil farfar kan förvandlas till en galning som står och skriker könsord till en stackars människa med svart tröja och visselpipa (i munnen) på en fotbollsplan. När sedan flocken är lugn är individerna lugna. Av samma anledning kan  t ex den Tyska börsen falla 34 procent på kort tid, eller att Dow Jones rasa 2000 punkter på ett par veckor, i rädsla för recession. Därefter vänder DAX-index upp med ca 20 procent eller Dow stiger med 1000 punkter på en vecka  som om alla problem på ett mirakulöst sätt har försvunnit.

Flockens psykologi rör sig i vågor av optimism och pessimism och dessa vågor kan pågå i allt ifrån ett antal minuter till decennium. Dessa vågor av aggregerad psykologi kommer att reflekteras inte bara på börsen utan också i ekonomin men också andra delar av samhället. I perioder av optimism kommer vi gladeligen konsumera mera, att låna och spendera mera, vilket kommer att påverka ekonomin positivt. Men av någon anledning vänder det alltid när det ser som bäst ut och den tidigare optimismen vänder istället till pessimism. Och när vi är pessimistiska vill vi inte äga aktier, vi vågar inte konsumera, inte villiga att tas på oss nya lån, vilket leder till att ekonomin vänder ned. Och det kan gå fort. De som för en månad senare var optimistiska och villiga att ta på sig lån för att investera/placera kan lika fort svänga om och bli negativ eller pessimistisk, vilket gör att det inte kommer in några pengar i ekonomin - det stannar upp.  I DI härom veckan (se bild) kunde vi t ex läsa att företagen inte längre vill låna.