För över 100 år sedan visade Francis Galton i en studie av 787 personer att en grupp av individer är smartare än den enskilda individen, i alla fall under vissa förutsättningar som vi strax skall återkomma till. Galtons studie genomfördes på 787 personer som var och en skulle gissa vikten på en oxe. Alla gissningar genomfördes i enskildhet, dvs utan påverkan utifrån. Det visade sig att genomsnittet av gissningarna var nästan perfekt i linje med det rätta svaret och bättre än någon av de enskilda individerna. Detta kom att kallas ”Wisdom of Crowd Effect” (WCE) och har upprepats i ett flertal andra studier där det alltså visar sig att gruppen är smartare än den enskilda individen, t o m i jämförelse med experter inom olika ämnen.

Hur kan det vara så här när det på börsen ofta lönar sig att gå emot gruppen? Ja, vid ett första påseende kan det tyckas vara motstridigt men det finns en fullt logisk förklaring.

I en ny studie (How social influence can undermine the wisdom of crowd effect, av Jan Lorenz, Heiko Rauhut, Frank Schweizer och Dirk Helbing) visar författarna flera intressanta saker t ex:

Grupper där individerna inte känner till de andra individerna har oftare divergerande åsikter och har en betydligt större spridning av åsikter, som i genomsnitt ofta ligger nära sanningen.

Grupper där individerna däremot känner till varandra och varandras åsikter har mindre divergerande åsikter och betydligt mindre spridning i åsikterna, dvs man anpassar sig efter gruppen. Dessa aggregerade åsikter ligger ofta längre ifrån sanningen.  

Också intressant är att individerna i den andra gruppen (de som känner till varandras åsikter) har betydligt högre självsäkerhet, dvs är mer konfidenta på sin gissning än deltagarna i den första gruppen.

Detta är naturligtvis synnerligen intressant då det visar att WCE finns men bara när individerna får agera individuellt utan exogen påverkan. När man agerar som grupp försämras WCE och detta är statistiskt signifikant enligt författarna. Alltså, när en grupp tillåts att interagera, dvs man känner till vad de andra i gruppen anser, har man en tendens att röra sig i flock. Dessutom skriver författarna att – ”Presumably, herding is even more pronounced for opinions or attitudes for which no predefined correct answers exist” – tänk börsen. 

Så vad betyder detta för oss som agerar på börsen? Frågar du kanske. Jo, det betyder att när ”alla” är ”säkra” på riktningen i en finansiell tillgång är det mer troligt att det vänder. Detta visas också i studien ”Dumb money: Mutual fund flows and the cross-section of stock returns” som presenterades i Journal Of Financial Economics 2007. Den studien visade att placerarna överlag har en tendens att köpa sent efter ett rally och sälja nära bottnar. Man skriver bland annat …

“In this paper, we have shown that individual investors have a striking ability to do the wrong thing”.

Och man skriver vidare…

“By doing the opposite of individuals, one can construct a portfolio with high returns”.

Vi placerare rör oss i flock där vi rationaliserar mer än resonerar, dvs vi anpassar argumentationen efter den känsla som vi f n har. Är vi positiva väljer vi positiva argument för att rationalisera en fortsatt uppgång och är vi negativa väljer vi negativa argument för att rationalisera en fortsatt nedgång. Sammanfattningsvis kan vi således konstatera att WCE bara är användbart när gruppen inte agerar som en grupp brukar agera, dvs med interaktion.