Vi ser på den finansiella världen utifrån en annorlunda analytisk platå än, vågar vi påstå, 90-95 procent av de analytiker som jobbar i branschen. Med tanke på att det stadigt tillkommer nya läsare vill vi därför då och då komma tillbaka och förklara vår utgångspunkt så att alla vet vad vi står för.
Ett ekonomiskt utfall, t ex BNP-utvecklingen under ett kvartal, är resultatet av våra tidigare aggregerade handlingar och dessa handlingar är en reflektion av våra attityder. Om människor aggregerat är positiva (negativa) till framtiden idag kommer det att resultera i positiv (negativ) ekonomisk statistik imorgon. Varför? Positiva företagsledare, inköpschefer, politiker, bankirer och konsumenter vågar investera, finansiera och konsumera – det är vad som driver stora delar av ekonomin. En väsentlig fråga är då om resultatet av tidigare handlingar, t ex en BNP-siffra eller liknade, i sin tur kan påverka våra attityder i dag och därmed ge konsekvenser i nya handlingar? Så kan det vara. Psykologi smittar vilket förklarar varför optimism föder mer optimism och vise versa. En uppåtgående trend på börsen startar med förhållandevis få placerare men ju högre börsen går desto mer placerare söker sig till aktiemarknaden. Vid slutet av en upptrend är det oftast som mest aktörer på aktiemarknaden då optimismen driver börsen som i sin tur genererar fler optimister. Om den aggregerade psykologin svängt till att bli positiv kommer fler och fler att anpassa sig till majoriteten och det positiva dominerar ännu mer. På detta sätt skapas trender i aggregerade attityder, i ekonomin och på börsen. Ett exempel får tydliggöra:
Negativa aggregerade attityder leder till mindre konsumtion eftersom vi blir försiktiga. Det leder till sämre försäljning i detaljhandeln, vilket leder till sämre vinster. När detaljhandlarnas sämre utveckling rapporteras uppmärksammar fler och fler försämringen vilket leder till att än fler blir negativa - en trend har skapats. Vi människor är flockdjur, och tesen är att så också är fallet avseende vilka attityder vi anammar.
Ett annat exempel…
En fallande börs är ett resultat av en aggregerad negativ psykologi. Den fallande börsen i sig leder till att ytterligare personer blir negativa och de som redan var negativa blir än mer negativa. Den ännu mer negativa aggregerade psykologin leder till ytterligare börsfall eftersom en negativ hållning sammanfaller med en avtagande riskvilja, eller en riskovilja.
Med detta ramverk är det enkelt att förstå hur trender uppstår, men inget består för evigt. Hur vänder då en trend? Jo, efter ett tag vänjer vi oss oavsett förhållanden. Steget från att vara rik till att bli fattig är värre än att vara fattig från start, d v s det är förändringen som uppfattas som negativ. När vi har haft en attityd ett tag blir det lättare och lättare att få till en förändring i attityden - vi har en tendens att vänja oss. Annorlunda uttryckt så krävs det mer och mer stimuli för att hålla en attityd konstant. Detta tror vi är mer uttalat ju närmare en extrem attityd vi är. Efter en period med mycket negativa aggregerade attityder krävs det bara en aning positiva förändringar för att den aggregerade psykologin ska svänga. Men det krävs en högre grad av negativa förändringar för att hålla den aggregerade attityden konstant. Ytterligare ett exempel får tydliggöra:
Under en period av tre månader, från mitten på augusti till en botten den 21 november 2008 föll S&P 500 med hela 43 procent! Enligt studier gjorda på placerarnas sentiment var det bara 4 procent av placerarna som var positiva efter den nedgången. Med ett sådant extremt negativt sentiment krävs det naturligtvis mer och mer stimuli för att bibehålla, eller t o m förstärka, detta negativa sentiment. Under de kommande fyra veckorna steg index med 27 procent samtidigt som det presenterades en flora med vinstvarningar och extremt negativ makrostatistik. Ju närmare vi är en extrem attityd, som t ex runt den 21 november 2008, desto mer stimuli krävs för att bibehålla denna extrema attityd. Detta förklarar varför börsen bottnar när vi är som mest negativa och toppar när vi är som mest positiva.
Vi är därför övertygade om att den bästa kristallkulan därför inte fokuserar på makrosiffror eller värdering, utan istället börsaktörernas aggregerade attityd. Det är nämligen attityderna som avgör hur vi väljer att tolka makrosiffror och om värderingen är hög eller låg. En arbetslöshetssiffra som är ”för” låg kan vara negativ för börsen (inflationsförväntningarna stiger) eller positiv (ekonomin kommer igång). Ett högt p/e-tal kan vara positivt (tyder på hög tillväxt och goda framtidsutsikter) eller negativt (för hög värdering). Ett lågt p/e-tal kan vara positivt (låg värdering) eller negativt (svaga tillväxtutsikter).
Vilket är då det bästa sättet att analysera svängningarna i den aggregerade psykologin? I vår värld finns det bara ett sätt att förbättra kristallkulan och det är med teknisk analys som har många verktyg för att bedöma de aggregerade attityderna via börskurserna. Dessa tekniska verktyg är dock inte i närheten av att vara perfekta men är ändå tillräckligt bra för att ge en edge.