Psykologin styr, börsen mäter och ekonomin följer.


Det har förmodligen icke undgått någon av läsarna av mina alster att börsen leder ekonomin och inte tvärtom – i alla fall om vi skall tro på de bevis som finns i form av statistik. De som sneglar mot börsen för att göra en prediktion om ekonomin har förstått och kommer att ha mer rätt om börsutvecklingen än de som agerar med motsatsen. De som försöker prognostisera ekonomin (makro), för att på så sätt få en idé om kommande börsutveckling, har inte en förstått hur kausaliteten ser ut, i alla fall enligt mitt sätt att se på världen. För om det hade varit så att ekonomin leder borde det ju faktiskt finnas några tydliga bevis för att det är så, och det är ju svårt att hitta. Tvärt om har ju t ex Commerce Department of the Federal Goverment (och många andra) identifierat att aktiemarknaden är en ledande indikator för ekonomin. Jag såg i ett uttalande här om veckan (jag kommer inte ihåg källan) som gjorde gällande att arbetslösheten sjunker vilket är positivt för konsumtionen och i förlängningen positivt för börsen. Detta är en kausalitet som jag inte använder mig av eller tror på överhuvud taget. I en research publicerad i juli 2009 testar författarna om den säsongsjusterade non-farm payrolls-datan kan ge en indikation på vart aktiemarknaden (S&P 500) är på väg, dvs har arbetslöshetsstatistiken en börsprediktiv förmåga? Studien är gjord på månadsstatistik från 1950 fram till juni 2009. Så här skriver författarna i konklusionen av denna analys:

 ”Data for the entire sample period suggest that a past stock market advance (decline) offers slight indication that employment will be relatively strong (weak) over subsequent months. In contrast, relatively strong or weak employment trends say practically nothing about future stock returns, with a very slight hint of a contrarian indication”.

Studien visar alltså, inte helt oväntat, att arbetslöshetsstatistiken inte ger någon som helst indikation om den kommande börsavkastningen (snarare antydan till det omvända förhållandet) medan det tycks finnas en antydan till att börsen snarare leder arbetslösheten. I december förra året presenterades en annan studie som ställde sig frågan om ADP Employment (USA) kan ge ledtrådar om den kommande börsutvecklingen för S&P 500. Studien har använt sig av 108 månaders ADP-data och jämfört med S&P 500. I studien skriver författarna följande.

 
Results suggest that the stock market leads, rather than lags, employment. In other words, stocks have already risen (fallen) before employment rises (falls). Employment does not lead stocks”.

Studien visade alltså, inte helt oväntat, att ADP Employment inte ger någon indikation om den kommande börsavkastningen. Däremot visar studien att börsen leder ADP och i diagram 1 ovan ser vi hur arbetslösheten följer börsen likt en hund i koppel. Det senaste årets börsuppgång är en konsekvens av fler optimister, vilket leder till en bättre ekonomi och i förlängningen en bättre arbetsmarknad. Jag är övertygad om att om börsen skulle starta en ny större nedgångsfas så kommer arbetslösheten sakta men säkert att försämras igen, vilket i så fall kommer att skrämma slag på de flesta demokrater i Obamas läger då oddsen att få ned skuldbördan i USA minskar ytterligare. 

I början på maj kunde vi läsa följande rubrik efter det att SSAB hade presenterat sin Q1-rapport – ”Turnaround is here”. Och så här skriver man i kommentaren till rapporten:

 
”Price increases, combined with higher deliveries, will boost earnings in coming quarters. Order books are strong and SSAB expects to reach normal production in Q2”.

I diagram 2 kan vi se att aktien steg med 176 procent innan det ekonomiskt vände upp för företaget. Att tänka i termer av ett omvänt orsakssammanhang kommer att leda till aha-upplevelser, t ex ger det en förklaring till varför ekonomin alltid går ned efter det att börsen går ned. Börsen är alltså i min analytiska värld ett instrument för att mäta den aggregerade psykologin (animal spirits eller konfidensnivån) i samhället. Börsen går upp som en följd av en stigande aggregerad konfidensnivå och faller när nivån av optimism faller. Och ekonomin? Ja, den följer efter. Detta är alltså den analytiska platå jag står på när jag analyserar börsen, dvs när jag analyserar börsen tittar jag på data över börsen och den psykologi som styr börsen. Jag skulle vilja säga att 90 procent av analyskåren gör precis tvärt om och det lilla SSAB-exemplet i diagram 8 är ett försök att exemplifiera detta tänk där börsen leder, och ekonomin följer efter. Och att använda ekonomin som en orsak till att börsen skall gå upp eller ned…ja då analyserar man det som laggar för att förutspå det som leder. Alltså, skulle det bli så att börsen går in i en större
nedgångsfas ja då kommer ekonomin, arbetslösheten och förmodligen också SSAB´s vinster sannolikt att följa efter.