Låt mig få göra en liten illustration eller jämförelse. I diagram 1 längst ner ser du den klassiska illustrationen som visar att ju högre en vara/tjänst prissätts desto mindre blir efterfrågan och ju lägre priset är desto högre kommer efterfrågan sannolikt att bli. Det här är ju inga konstigheter, eller hur? Så här fungerar det lite förenklat i samhället.
Men hur fungerar det i den finansiella världen? Jo, om du tar dig en titt på diagram 2 så ser du hur det generellt fungerar på börsen. Vid låga priser, d v s efter en börsnedgång, är intresset för aktier lågt. Efter en period av uppgång är efterfrågan vanligtvis som högst. Ju starkare uppgång desto mer intresse! Börsen fungerar alltså precis tvärt om jämfört med hur det fungerar i förhållande till varor/tjänster. Det här tror jag delvis förklarar varför så många placerare har svårt att leverera avkastningar som ens slår index. Lagen om utbud och efterfrågan fungerar inte på börsen, thats it! Börsen fungerar mer som Följa-John (eller med ett finare ord ”Herding”), dvs börsens placerare rör sig i flock. Varför rör man sig i flock? Och vad blir resultatet av att röra sig i flock? Låt mig få återkomma till det men att följa vad alla andra gör är inte alltid ett recept för framgång utan vi måste tvinga oss själva att tänka självständigt och inte alltid falla in i ”mainstreem-filen”. Att tycka som alla andra tycker är dock det mest trygga sättet att agera, speciellt för oss som jobbar med börsanalys, eftersom det alltid är lättare att ha fel när alla andra har fel. Att ha fel när alla andra har rätt ja då blir man mindre populär hos både arbetsgivare och kunder. Besvara följande fråga så ärligt du kan…
• Under vilka perioder tror du att vi har som mest aktivitet på mäklardeskarna runt om i stan? Är det under perioder av börshausse eller perioder av börsnedgångar?
Helt rätt! Efter perioder när börsen har gått upp och detta ser vi på kort så väl som på längre sikt. När börsen har gått upp, och noterar nya högsta nivåer, är placerarna överlag optimistiska och tror på fortsatta uppgångar. När index istället faller och noterar nya lägsta nivåer är placerarna negativa och tror på fortsatta nedgångar. Och nu talar jag inte om specifika personer utan placerarna som grupp.
Låt oss göra ett litet test för att åskådliggöra att det ibland är bättre att göra tvärt om i förhållande till flocken. Vi köper på stängningen varje gång index noterar en ny 5- eller 10-dagars högsta notering, dvs när placerarna är som mest positiva, och säljer 5 dagar senare (från år 2002 fram till i dag):
• Index noterar en ny 5 d högsta exit 5 d
- Antal signaler = 268 signaler
- Antal vinstaffärer = 183 st eller 68%
- Genomsnittlig avkastning = 0,04%
• Index noterar en ny 10 d högsta exit 5 d
- Antal signaler = 210 signaler
- Antal vinstaffärer = 142 st eller 68%
- Genomsnittlig avkastning = -0,03%
Som vi kan se är den kortsiktiga avkastningen extremt svag. Låt oss nu istället agera tvärt om mot hur flocken agerar. Vi köper istället på stängningen varje gång index noterar en ny 5- eller 10- dagars lägsta notering, dvs när placerarna är som mest negativa och säljer 5 dagar senare (från år 2002 fram till i dag):
• Index noterar en ny 5 dagars lägsta exit 5 d
- Antal signaler = 215 signaler
- Antal vinstaffärer = 149 st eller 69%
- Genomsnittlig avkastning = 0,5%
• Index noterar en ny 10 dagars lägsta exit 5 d
- Antal signaler = 130 signaler
- Antal vinstaffärer = 92 st eller 71%
- Genomsnittlig avkastning = 1,0%
Vi ser alltså, klart och tydligt, att avkastningen 5 dagar efter det att vi har tagit position är avsevärt högre efter de lägen placerarna har varit negativa. Tycker du att det låter larvigt med en avkastning på i genomsnitt 0,5 till 1,0 procent på 5 dagar. Betänk då att års-avkastningen på börsen ligger på ca 12 procent sedan 1986 och här får vi 0,5 till 1,0 procent på 5 dagar! 
